Ökade bidrag till finsk kulturexport

Förra veckan släpptes en rapport som föreslår att bidragen till exporten av finsk kultur ska ökas tredubbelt mellan åren 2007 och 2011. De nuvarande bidragen för kulturexport uppgår till 100-150 miljoner euro, och summan föreslås alltså ökas till ungefär 500 miljoner.

Under de senaste åren är det finsk musik, film och spelproduktion som har gått bäst utomlands. Man kan förmoda att det är dessa kulturformer, och eventuellt även design, som kommer att få del av de största delarna av de höjda bidragen. För litteraturens del kommer man att satsa på bättre exportmöjligheter av facklitteratur, barnböcker och serier. Dessutom utlovas en stor satsning på synbarheten under Frankfurts bokmässa år 2011. Finland kommer då att vara temaland på mässan.

Den här satsningen har som syfte att främja konkurrenskraften hos finländska företag som producerar kultur. Kultursektorns lönsamhet inom EU har vuxit kraftigt under de senaste åren, i snitt 12% snabbare än andra sektorer, och jag antar att man börjar inse att kulturen har potential att sysselsätta många, om man bara satsar på den tillräckligt.

Man får ju bara hoppas att konstnärerna inte glöms bort i hela denna process. Dvs. att de själva får understöd och möjligheter att utöva den sorts kultur de upplever vara viktig. Om man bara satsar på strukturerna för kulturverksamheten, men inte på kulturproducenterna själva, finns det en risk för att konsten och kulturen urvattnas och blir konformistisk.

Den här rapporten verkar nog medföra en hel del gott, och kulturminister Tanja Saarela lär se det som hennes största testamente till Finland. Tummen upp, Tanja!

Läs om rapporten i HBL:s ledare.

Andra bloggar om » Finland, Konst, Kultur, Litteratur, Politik
Intressant?

Invandrarpolitik?

En 71-årig kosovoalbansk kvinna, Halide Latifi, ska utvisas från Finland trots att hon inte har någon familj kvar i Kosovo. Närmaste släktingen befinner sig i Finland. I Borgå närmare bestämt. Trots detta finner utlänningsverket det för bäst att skicka hem henne. Enligt dem finns det ingen i Finland som är kapabel att ta hand om Latifi, eftersom de släktingar som finns i Finland inte passar in i utlänningsverkets definition av vad en familj är. Bland dem som kritiserar den snäva synen på definitionen av en familj är Janina Andersson (grön).

Det här fallet kristalliserar på ett pinsamt sätt hela Finlands invandrarpolitik: man tar emot en så liten kvot som möjligt, och hela invandrarstrukturen är så dammig att det inte finns någon möjlighet att se till individuella fall. Inte ens i ett extremfall som det här. Ändå var en av huvudargumenten för att skriva om invandrarlagen för två år sedan att man ska kunna ta hänsyn till individer istället för att schablonmässigt behandla alla fall på samma sätt. Det verkar som om omskrivningen inte har gjort någon skillnad på gräsrotsnivå.

Många bland de inblandade på utlänningsverket finner detta beklagligt, till och med oacceptabelt, men alla pekar finger på politikerna som skrivit lagarna som reglerar invandrarpolitiken. Det finns en paragraf enligt vilken man kan ta hänsyn till specialfall kan beviljas uppehållstillstånd av humanitära skäl. Tyvärr finns det tydligen en stor motvilja mot att använda sig att denna i praktiken. Orsak? Ingen verkar veta.

Kyrkpressen har nu tagit ett initiativ att samla in namn för att Halide Latifi ska få stanna kvar i Finland. Du kan skriva under här.

Andra bloggar om » Finland, Helsingfors, Invandrarpolitik, Politik, Samhälle
Intressant?

Vårt vackra Helsingfors

Kvarteren runt Senatstorget är bland de vackraste i stan.

Jag älskar Engel-kvarteret, med den mysiga innergården. Alla gränder mellan Salutorget och Alexandersgatan. I de här kvarteren finns bl.a. Helsingfors äldsta stenhus, Sederholmska huset. Där finns Kiseleffs hus med sina underbara hantverkarbutiker. Där finns mysiga caféer, bland annat Domkyrkans krypta. Universitetets huvudbibliotek finns där, belägen i ett hus som enligt mig har den vackraste interiören i hela stan (den gamla delen av biblioteket iaf.). Där finns den ryska Samovaren.

Sedan finns ju själva Domkyrkan. Och Uspenskij-katedralen finns bakom presidentslottet (som ju inte är något egentligt slott). De mysiga caféerna och bokhandlarna i Kronohagen finns precis bredvid. Man borde strosa runt i de här knutarna oftare!

Var finns era favoritställen i Helsingfors?

Andra bloggar om » Finland, Foto, Helsingfors, Stad, Urbant

Vad ska man göra när man får en ledig dag?

Benjamins och Ronja-Livs farmor hälsade på igår. Tog barnen och gick.

Frun och jag fick en ledig dag typ. Det var faktiskt lite ovant, så vi yrade runt på två loppisar och det dröjde en stund förrän jag kom ihåg att vi inte behövde ha bråttom. Att vi inte behövde få fram någon mumlande förklaring åt sonen på frågan varför Blixten McQueen från Bilar-filmen inte har strålkastare utan endast stickers, inte behövde ta fast babyn i hälen innan hon trillar i golvet från sängen eller skötbordet, inte försöka tänka på vad vi ska handla samtidigt som sonen springer iväg och skriker något livsviktigt och dottern kastar något i golvet och kräver att vi genast ska plocka upp det igen så hon kan kasta ner det igen, att vi inte inte behövde kuta efter blöja/napp/leksak/, ja, ni förstår… Vi åt kinesiskt, I LUGN OCH RO, vi granskade bokhandelns hylla noggrant, vi satt i Welhos butik utan skrikande eller springande eller gråtande barn, vi köpte skor åt C och tog god tid på oss.

Det var trevligt. Så tack farmor!

Andra bloggar om » Barn, Familj, Förälder, Liv