Tjugo meter per sekund

I dag är det andra dagen av bokmässan här i Helsingfors. Författare och författaraspiranter och bara intresserade samlas för att hylla det fria ordet, den fria rösten, det fria yttrandet. Och på nyheterna är det stormvarning. 20 sekundmeter lovar de, och 21 är gränsen för hård storm. Åldringar rekommenderas stanna inomhus. Bilister utan vinterdäck rekommenderas att hållas borta från gatorna. Stormen hotar bli så stark att hustaken kan rivas upp i luften.

Med en liten del av min fantasi hoppas jag att taket på mässcentrumet ska rivas av. Att böckerna ska virvla upp i luften, få flera hundra vingar som fladdrar i väg, bort, flyger tjugo meter per sekund. Jag vill att böckerna ska ta sig så långt bort från mässcentrumet som möjligt, att de ska gräva ner sig i högar av halvruttna höstlöv och vänta på vår. Att de ska ta sig långt upp i norr och lägga sig ner och citera sina sidor för renar och fjälltomtar.

Jag vill att alla författare lyfts upp i luften av stormen och att de kastas långt bort från mässcentrumet. Att de landar på tundran i Sibirien och får lära sig att ett livsöde kan vara författat även om det inte är nedtecknat på sidor av papper. Att alla besökare av bokmässan lyfts upp i luften och skakas om tills de varseblir de berättelser de själva är.

Technorati » , , , , , ,
Andra bloggar om » , , , , ,


About this entry