Den finska romanen i storm

Det stormar en hel del kring den finska romanen. Stefan Moster, ordförande för Finlandia-juryn, kritiserade den finska romanen för att ha fastnat i vardagens och den enskilde individens egocentricitet. Han efterlyste större tankar och idéer i finsk litteratur.

Pia Ingström återger i sin Plock & Fynd-kolumn i dagens Hbl en del av polemiken som uppstått i samband med Moster & Co:s kritiska uttalanden. Bland annat har Moster tillsammans med kritikern Putte Wilhelssson och Runeberg-juryns ordförande Tuula-Liina Varis skrivit en artikel i Aamulehti (3.12) där de förklarar sin syn på begreppet egocentricitet:

”Det räcker inte med att ämnet är stort eller författarens känslor starka och väldiga, om den språkliga strategin inte håller. Det är illa ställt med proportionerna om mommos ödetomt för jagberättarens tankar till koncentrationsläger.”

Det här skrivet i synnerhet med tankar på Anna-Leena Härkönens roman Juhannusvieras. Så det räcker alltså inte enbart med att svamlande formulera sina idéer till en roman. Man behöver en litterär stil och en språklig konsekvens som lyfter romanens språk också. Författaren ska kunna gå utanför sig själv i sin återgivning av tematiken och idéerna, här ett citat från ovan nämnda artikel:

”Författarens uppgift är att gestalta, inte att förklara känslor. Om författaren begraver läsaren i sina känslor, får denna inte plats för sina egna.”

Återstår endast för Finland författarkår att antingen svara på kritiken i debatten eller visa på en annan syn på den finska romanens tillstånd genom att skriva nya romaner. Det ska bli intressant att följa med den här diskussionen och hoppeligen även se några resultat i form av litterära experiment eller programförklarningar.

Technorati » , , , , , ,
Andra bloggar om » , , , , , ,
Det här är intressant.


About this entry