The Library of Congress gjorde en Svenska Akademien

Kristina Lugn blev ju som bekant invald i Svenska Akademien häromåret. Och det var fint det. Lugn är en av Sveriges bästa poeter, enligt mig, och kanske också enligt några andra. Hon är väl dessutom något av en odd bird i det svenska litterära livet, till synes alltigenom konstig.

Kay Ryan, amerikansk poet och outsider, har nu blivit utsedd till poet laureate av Library of Congress. Typ nationalpoet då. Hon sa nyligen i en intervju att hon inte ville bli poet egentligen, att hon var för rädd för att utsätta sig alltför mycket, eller göra sig alltför sårbar. När Ryan var ung rejectade universitetets poesiklubb hennes medlemsansökan. I was perhaps too much of a loner, säger hon.

Kay Ryan på DN, New York Times & The Guardian.

Vad säger det om poesin att outsiders blir hyllade och invalda på dylika anrika instanser? Säger det något alls? Kanske det är ett sätt att säga att poesi kan och ska vara till för både de marginaliserade och de normativa? Eller kanske är det bara så att Lugn och Ryan skriver bra poesi. För det gör de ju. Dessutom tycker jag att man kan säga att det finns ett visst släktskap i stil i Lugns och Ryans dikter. Lugns koncentrerade och ruggiga dikter är kanske inte lika filosofiska och expansiva som Ryans dikter är, men de båda poeterna förenas i en enkelhetens estetik. Då syftar enkelhet inte på motsatsen till styrka eller finess, utan snarare tvärtom. Enkelt är effektivt, kan man säga om Lugn och Ryan.

Här är en dikt av Kristina Lugn, och en av Kay Ryan, i respektive ordning:

Och fruarna, de dansar ju
de är ju musikaliska
och opererade
de kommer alltid att vara unga
för de dansar ju
de är ju musikaliska
och opererade

__

Nothing exists as a block / and can be parceled up
So if nothing’s ventured / it’s not just talk; / it’s the big wager.
Don’t you wonder / how people think / the banks of space / and time don’t matter?
How they’ll drain / the big tanks down to / slime and salamanders / and want thanks?

Andra bloggar om: , , ,

Annonser

About this entry